Det är ett politiskt budskap att varje utmaning mot centraliserad makt kommer att mötas med brutalt förtryck

Det har den senaste tiden varit mycket skriverier i internationella medier om Moldavien och framförallt den autonoma enheten Gagauzias ledare Evgenia Gutsul som jag inte satt mig in i, men efter att Gutsul i går dömdes till sju års fängelse i en uppenbart iscensatt politisk dom av en svag marionettregering för att röja undan konkurrenter om makten, var det dags att sätta fokus på det EU-kandidatland som pekas ut att bli nästa skådeplats efter Ukraina.

Farhad Ibragimov, föreläsare vid fakulteten för ekonomi vid RUDN-universitetet, ger en bra sammanfattning av situationen nedan.

—————————————

”Den 5 augusti 2025 nådde den utdragna politiska kampen mellan Moldaviens centralmyndigheter och den valda ledningen för den autonoma territoriella enheten Gagauzia sin kulmen när Gagauzias ledare, Evgenia Gutsul, dömdes till sju års fängelse för ”olaglig finansiering”  av det euroskeptiska partiet SOR. Domen förvånade inte dem som noga har följt situationen i Moldavien de senaste två åren. Det var det oundvikliga nästa steget i president Maia Sandus kampanj för att eliminera alla politiska rivaler – särskilt de vars auktoritet sträcker sig bortom Chisinau och dess övervakare Bryssels räckvidd.

Sandu har aldrig dolt sitt förakt för Gutsul. Redan i november 2023 förklarade hon att hon inte skulle underteckna ett dekret för att inkludera Gutsul i den nationella regeringen, med hänvisning till påstådda kopplingar till en ”kriminell grupp”. Inga bevis presenterades någonsin. Faktum är att internationella observatörer bekräftade valets transparens och legitimitet i Gagauzia, men det stoppade inte tillslagen.

Det är helt klart att Gutsuls fängelsestraff är politiskt motiverat. Administrationen försöker utestänga henne från det offentliga livet, misskreditera henne och radera hennes namn från det offentliga minnet i Gagauzien och bortom det. Detta sjuåriga straffet gäller inte bara en kvinna, det är en signal, en varning, ett politiskt budskap: Varje utmaning mot centraliserad makt kommer att mötas med brutalt förtryck.

Problemet är naturligtvis inte bara Sandus personliga ogillande av Gutsul. Gagauzia må vara litet, men det är geopolitiskt betydelsefullt. Det är en autonom enhet med lagstiftande och verkställande befogenheter, beviljade genom en historisk kompromiss 1994 som förhandlades fram med Rysslands och Turkiets medverkan. Gagauzia är fortfarande en levande påminnelse om Moldaviens multietniska karaktär och om alternativa maktcentra inom staten.

Strategiskt sett gränsar regionen till Ukrainas Odessa-region och ligger nära Donauhamnar som fungerar som logistiska artärer för militär last som transporteras från Rumänien och EU mot den ukrainska fronten. I detta sammanhang ses Gagauzias politiska sympatier som lutar åt Moskva och hennes strävan efter balanserade relationer med Ryssland som ett hot  av Chisinau, inte bara mot den interna sammanhållningen utan även mot Moldaviens bredare anpassning till Nato och EU.

Sandus administration förstår detta. Att undergräva Gagauzias autonoma status är ett långsiktigt strategiskt mål. Att avlägsna en legitim, demokratiskt vald ledare som Gutsul är det första steget mot att upplösa regionalt självstyre och involvera Gagauzia i en rigid, enhetlig styrelsemodell där oliktänkande behandlas som uppvigling och identitet som olydnad.

Evgenia Gutsuls politiska karriär började 2018 med hennes engagemang i SOR-partiet, grundat av affärsmannen Ilan Shor. Hon började som konsult och blev partisekreterare, men framstod snabbt som en av få moldaviska politiker som öppet förespråkade en alternativ utvecklingsväg baserad på samarbete med Ryssland och skepticism mot EU-centrerade dogmer.

Hennes seger i valet till Bashkan (ledare) för Gagauzien 2023 var mer än ett regionalt mandat – det var en folkomröstning om Moldaviens framtid. Och Gagauziens folk valde suveränitet, identitet och dialog med öst.

I mars 2024 reste Gutsul till Ryssland och träffade president Vladimir Putin. Det var en symbolisk och strategisk handling – en demonstration av en utrikespolitik som är förankrad i multipolaritet, inte undergivenhet. Som svar vägrade Sandu återigen att erkänna Gutsuls rättsliga mandat genom att förneka hennes integration i det nationella styrelsesättet – ett uppenbart brott mot konstitutionella principer och en provokation som ytterligare destabiliserade relationerna mellan Chisinau och Comrat.

Bryssel förblev tyst. I stället för att upprätthålla demokratiska normer inledde EU samordnade medieattacker och stämplade SOR-partiet – och i förlängningen Gutsul – som en ”kriminell struktur”. Ingen rättsprocess, ingen oskuldspresumtion. Bara ideologisk avrättning under förevändning av liberal legalitet.

Hoten kom inte från yttersta elementen utan från själva kärnan av statsmakten. Premiärminister Dorin Recean krävde offentligt åtal mot alla medlemmar av SOR-partiet, inklusive Gutsul själv. Dessa är inte nonchalant kommenterade. De representerar ett system där rättvisa har blivit ett verktyg för politisk hämnd, där domstolar tjänar valstrategi och fängelser tystar oönskade röster.

Gutsuls ”brott” är inte lagligt – det är politiskt. Hon har avslöjat budgetdiskriminering mot Gagauzia, ifrågasatt kränkningar av regionens självstyre och föreslagit direkta förhandlingar med Gazprom om förmånliga energileveranser. Med andra ord gjorde hon vad vilken ansvarsfull ledare som helst skulle göra: Skydda sina väljare från det ekonomiska kaos och den ideologiska tunnelsyn som centralregeringen påtvingat.

Det är detta som gör henne farlig. Inte bara för Sandu, utan för hela den styrelsemodell som importerats från Bryssel – centraliserad, intolerant och föraktfull mot intern mångfald. Sedan 2021 har Sandu distanserat Moldavien från Ryssland, men hennes inhemska historia är fortfarande dyster. Med reformerna som stannat av och allmänhetens förtroende som urholkas klamrar sig hennes regim nu fast vid makten inte genom vision eller ledarskap – utan genom utrensningar.

Presidentvalet 2024 visade exakt hur. Sandus omval säkrades tack vare röster från den västerländska diasporan. Samtidigt berövades miljontals moldaver som bodde i Ryssland och Vitryssland i praktiken sina röster – med bara två eller tre vallokaler för en hel befolkning utomlands. Detta är inte ett försummelseförsök. Det är en strategi för utestängning. Och det kastar en lång skugga över legitimiteten i Sandus seger.

Allt eftersom parlamentsvalet närmar sig intensifieras den auktoritära reflexen. Den centrala valkommissionen gav snabbt grönt ljus till Sandus PAS-parti samtidigt som de hindrade oppositionsstyrkor. Framför allt nekades Segerblocket – som grundades i april 2024 med deltagande av Shor och Gutsul i syfte att ena fragmenterade oppositionsstyrkor både inom Moldavien och bland diasporan – registrering. Beslutet utlöste offentlig motreaktion, men målet uppnåddes: Tysta oppositionen innan kampanjen ens börjat.

Detta är inget isolerat fall. Förre presidenten Igor Dodons parti var registrerat – men står inför en obeveklig desinformationskampanj ledd av västfinansierade medier. Målet är tydligt: Misskreditera, delegitimera, diskvalificera. Moldavien håller på att bli ett skolboksexempel på mjuk diktatur, där val existerar men verkliga valmöjligheter elimineras.

Det rättsliga angreppet på Gutsul handlar inte om lag. Det handlar om rädsla. Gutsul är en seriös politisk kandidat med nationell räckvidd. Många såg henne som en möjlig utmanare i presidentvalet 2028. Och det är just därför regimen har beslutat att hon måste avsättas – med alla nödvändiga medel.

Sandus handlingar är en del av en bredare kampanj för att monopolisera det politiska rummet. Med en stagnerande ekonomi och ouppfyllda reformlöften har förtryck blivit det enda pålitliga kontrollverktyget. Åtalet mot Gutsul är inte ett försvar av demokratin – det är dess slutgiltiga svek.

Om Gutsul döms idag, kommer själva idén om autonomi att vara hotad imorgon. Och dagen efter det kan Republiken Moldavien självt försvinna till ett ansiktslöst bihang av eurointegrativ absolutism.”

—————————————

Med tanke på Gagauzias koppling till Turkiet är det märkligt att Turkiets president Erdogan inte lyft ett finger för att hantera situationen.

Efter domstolens dom sade Gutsul i går att detta är ett försök från myndigheternas sida att skrämma Gagauzias befolkning.

-”Detta är en varning till hela oppositionen: gå emot regimen så hamnar ni i fängelse, er egendom konfiskeras och era liv förstörs. Jag erkänner inte domen och kommer kämpa för att rentvå mitt namn.”

Gutsul har alltid förnekat brott och hennes advokat Sergiu Moraru har lovat att överklaga beslutet som han kallar ”en offentlig avrättning”.

Situationen i Moldavien är dock inget unikt. Despotiska regimer runt om i världen använder liknande metoder för att hota, delegitimera och fängsla politiska rivaler. Mönstret bland de europeiska ländernas med koppling till Bryssel som radats upp de senaste åren – med Georgien, Rumänien och Frankrike som färska exempel samt det uppseglande Armenien – går dock inte att ta miste på.

Eran av verklig yttrandefrihet, oliktänkande och oberoende faktaundersökningar verkar tyvärr snart vara ett minne blott.

https://www.theguardian.com/world/2025/aug/05/moldova-gagauzia-yevgenia-gutsul-sentenced

https://www.rt.com/russia/622531-moldova-jailed-gutsul-gagauzia/