Hälsoriskerna med mikroplaster som finns i vatten, jord och luft har jag skrivit om tidigare där vi människor beräknas få i oss i snitt 5 gram mikroplast per vecka. 2023 publicerades en studie där man för första gången hittat mikroplaster i mänsklig venvävnad och sedan dess har det dykt upp flera rapporter i ämnet som borde få varningsklockorna att ringa hos våra beslutsfattare.
Nu visar en ny studie att en kemikalie som används i plast, ämnet DEHP, kan ha bidragit till hundratusentals dödsfall globalt. DEHP är en typ av ftalat – en grupp kemikalier som används i plastproduktion världen över, bland annat för att göra materialet mjukare och mer flexibelt.
I studien undersökte forskarna sambandet mellan kemikalien och dödsfall relaterade till hjärtsjukdomar i åldersgruppen 55-64 år för år 2018 där cirka 13% av hjärtrelaterade dödsfall i denna åldersgrupp kopplas till kemikalien, vilket motsvarar 356 000 dödsfall.
DEHP som även kopplas till bröstcancer och diabetes finns bland annat i livsmedelsförpackningar samt medicintekniska produkter.
I Norge och EU är DEHP förbjudet i många konsumentprodukter på grund av kända hormonstörande egenskaper.
Forskning har tidigare kopplat DEHP och andra ftalater till hälsoproblem som diabetes, fetma, fertilitetsproblem och bröstcancer. I en tidigare studie från 2021 har forskare kopplat ftalater till över 90 000 förtida dödsfall årligen bland amerikaner i åldern 55–64 år.
Tidigare studier har också visat att DEHP kan orsaka inflammation i blodkärlen samt med tiden öka risken för hjärtinfarkt och stroke.
Den nya studien, som genomförts av forskare vid NYU Langone Health, uppskattar att DEHP kan ha bidragit till att orsaka över 356 000 för tidiga dödsfall i hjärtsjukdomar under 2018.
Forskarna använde hälso- och miljödata från personer mellan 55 och 64 år i över 200 länder och territorier, där de analyserade urinprover som innehöll spår av DEHP. Proverna gav en bild av hur mycket människor exponerades för ämnet där två regioner stod för en stor andel dödsfall kopplade till DEHP: Östasien och Mellanöstern som stod för cirka 42%.
Östasien och Stillahavsområdet stod för cirka 32%. Indien hade flest dödsfall, med 103 587 fall, följt av Kina och Indonesien.
Enligt forskarna kan förklaringen vara att människor i dessa länder är mer exponerade för kemikalierna eftersom de har mer plastproduktion och färre regleringar.
Forskarna säger dock att DEHP ensamt inte kan förklara dödsfallen. Studien inkluderade inte heller andra typer av ftalater eller andra åldersgrupper, varför forskare tror att det faktiska dödstalet kan vara ännu högre.
Martin Wagner, professor och biolog vid NTNU, har forskat om vad plast gör med vår hälsa och miljö. Han finner det uppseendeväckande hur stor sjukdomsbördan verkar vara i den nya studien. Enligt Wagner finns det årtionden av forskning som fastställer att DEHP och liknande kemikalier kan skada hälsan. Förra året kom en annan forskargrupp fram till liknande resultat där man uppskattade att exponering för DEHP ledde till cirka 160 000 dödsfall i 23 länder och en välfärdsförlust på nästan 400 miljarder dollar.
I Wagners egen forskning har det nyligen identifierats fler än 4 200 skadliga kemikalier i plast som Wagner menar inte bör användas. Enligt Wagner är ftalater dessutom bland några av de miljögifter som finns hos norska barn.
När Norska folkehelseinstituttet genomförde en studie om detta år 2024 identifierades 94 olika miljögifter i blod och urin hos 669 barn i åldrarna 7-14 år.
Wagner påpekar att exponeringen för ftalater har minskat i Europa efter att ämnena tagits bort från flera plastprodukter, men att problemet är långt ifrån löst eftersom det saknas forskning samt dokumentering kring alla andra plastkemikalier som vi exponeras för dagligen.
Det här är ett område som vi definitivt borde prata mer om, särskilt med tanke på regeringens vurmande för ytterligare utbyggnad av vindkraft som är en stor källa till att mikroplaster som är skadliga för både människor och djur sprids.
Jenny Piper 