Skolreformer krävs om vi inte ska förbli akterseglade

Efter framgången för den kinesiska AI-startupen DeepSeek, utvecklad med öppen källkod utan tillgång till avancerade amerikanska chips och till en bråkdel av kostnaden, har reaktionerna varit många. Telegrams medgrundare/VD Pavel Durov har skrivit ett intressant inlägg i ämnet på Telegram där han pekar på Kinas mycket konkurrenskraftiga utbildningssystem samt konsekventa spetskompetens inom matematik och programmering där Kinas växande dominans inom teknik är oundviklig såvida inte det amerikanska utbildningssystemet genomgår betydande reformer för att uppmuntra konkurrens och erkänna förträfflighet. Här kan även vi i Sverige känna oss träffade där såväl vårt utbildningssystem som elevers kompetens lämnar mycket kvar att önska i och med den stigande konkurrensen från andra länder.

Durov tillskriver Kinas snabba framsteg inom artificiell intelligens (AI) till dess mycket konkurrenskraftiga utbildningssystem och betonat landets konsekventa spetskompetens inom matematik och programmering.

”Kinas utbildningssystem främjar hård konkurrens bland studenter, en princip som påminner om den mycket effektiva sovjetiska modellen, att jämföra med västerländska utbildningsmetoder där konkurrensen ofta minimeras för att undvika att såra elevernas känslor. Seger och nederlag är två sidor av samma mynt. Eliminera förlorarna och du eliminerar vinnarna. Även om det kan verka vänligt att säga till alla studenter att de är mästare, oavsett prestation, kommer verkligheten snabbt att krossa denna illusion efter examen. Verkligheten, till skillnad från välmenande skolpolitik, har offentliga betyg och rankningar – oavsett om det är inom sport, affärer, naturvetenskap eller teknik. Om man tar bort insynen i elevernas prestationer kan skolan kännas meningslös för ambitiösa tonåringar. AI-riktmärken som visar DeepSeeks överlägsenhet är en av sådana offentliga rankningar. Och fler kommer. Kinas framsteg när det gäller algoritmisk effektivitet har inte kommit från ingenstans. Kinesiska elever har länge presterat bättre än andra i matematik och programmering vid internationella olympiader.”

Att jämföra skolelever i Kina med svenska skolbarn är som natt och dag. Våra barn kan knappt knyta skorna utan att titta på mobilskärmen samtidigt och skolas tidigt in i att det är roligare att titta på TikTok och spela spel än att plugga. Att elever spelar spel på plattorna under lektionstid eller ser på film istället för att lyssna på läraren framme vid tavlan är inget ovanligt. Lärare saknar också befogenheter att se till att disciplinen efterlevs i klassrummet.

Tyvärr har vi gjort våra barn en otjänst genom att anamma digitalisering i deras vardag till den grad som vi nu befinner oss i. Förvisso har mina barn låsta mobiler vissa tider på dygnet, men de är inte ens i närheten av att följa statens ”rekommendationer” och samtliga har helt tappat intresset för att läsa böcker. Som förälder är det nästan omöjligt i dag att hindra att barnen blir förslavade till sina skärmar, jag har försökt och gett upp. Tittar man runt omkring i samhället så tycks även de flesta vuxna ha fastnat i beroendet.

Något borde definitivt göras med skolväsendet om vi vill att framtida generationer ska kunna konkurrera med andra länders spetskompetens och framförallt att ingjuta mer disciplin, men att rädda svenska skolan tycks inte stå särskilt högt upp på våra politikers agendor just nu så vi får nog acceptera att bli rejält akterseglade.

https://t.me/durov/394

5 reaktioner till “Skolreformer krävs om vi inte ska förbli akterseglade

  1. Tja, flumskolan lever verkligen upp till sitt epitet och jag får rapporter om hur illa verkligheten är via gamla kompisar som sadlat om till läraryrket! Slagsmål, hot, fula ord och skadegörelse nästan dagligen och det är sällan svenskklingande namn som nämns? Nej, det är Achmed, Mohammed, Abdu, Ismail m m nästan uteslutande som förövarna heter…

    Gilla

  2. Det, rötan är mycket värre. OECD har då och då inte varje år men upprepat ett prov, PISA, …. alla länder deltar och N.B. då får eleverna göra provet på sitt eget språk länk nedan

    Tittade på detta för ett antal år sedan tyvärr läste ingen så det kom i offentligheten behövdes en murvel för att det skulle få komma offentligt.Problemet var att man fick exkludera max 6% av detlagarna, 15-åringar, från data pga… i Sverige sjönk resultaten hela tiden, prov vart 3:je år, OCH min gissning försökte våra betters förbättra resultaten genom att exkludera fler…. granskare påpekade detta under flera prov…. trots detta fortsatte våra betters att exkludera och till slut hände det ett år fick vi en marginell ökning av resultaten på ett av de 3 områdena, då exkluderade vi 12%, N.B. då finns inte de som uteblev med alls…

    Ganska idiotiskt att under kanske ett decennium trots att vi, Sverige, sjunker gör det mesta för att allt skall ”se bra ut”… dvs i mer än 10år har våra betters offrat våra barn för att de skall se bra ut… hade man tagit tag i detta tidigare hade vår skola inte sjunkit så lågt….

    Något som inte påpekas är att man ”skyller” på ”språlsvårigheter” . . svårt att förstå eftersom detta test, PISA, görs på över

    https://worldpopulationreview.com/country-rankings/pisa-scores-by-country

    Gilla

  3. Fortsätter

    svårt att förstå eftersom detta test, PISA, görs i typ 100 länder…Resultaten verkar dock sjunka markant i de flesta länder, medel där ja.

    ”Eighteen countries and economies performed above the OECD average in mathematics, reading and science in 2022. Between 2018 and 2022, mean performance in mathematics across OECD countries fell by a record 15 points. Reading fell 10 points, twice the previous record, whereas science performance did not change significantly. On average, reading and science trajectories had been falling for a decade, though math had remained stable between 2003-2018. Colombia, Macao (China), Peru and Qatar improved in all three subjects on average since they began to take part in PISA.”

    https://www.oecd.org/en/topics/migration.htmlhttps://www.oecd.org/en/publications/pisa-2022-results-volume-i_53f23881-en.html

    Gilla

Lämna en kommentar