Man upphör aldrig att förvånas över svensk massmedias snedvridna rapportering från Ukrainakonflikten. I går försökte de bland annat lura i läsarna att det är ryssarna som håller på att förlora kriget pga manfall utan att nämna ett ord om Ukrainas stora förluster och i dag skriver DN:s ledarsida att kriget i Ukraina är en kamp mellan civilisation vs barbari, där Ukraina givetvis står för såväl det demokratiska som civiliserade. Därutöver förmedlar man budskapet att det ”svaga” Ryssland är isolerade med endast Kina och Nordkorea bakom sig, medan Ukraina backas av alla de fria länderna i väst (att fler av världens länder stödjer Ryssland framför Ukraina är så klart irrelevant i sammanhanget). Pricken över i:et kommer i slutet där de påstår att väst inte vill krossa Ryssland som land, bara se det demokratiseras. Den verkliga anledningen – att väst snarare vill åt Rysslands naturtillgångar nämns inte med en bokstav.
I detta inlägg presenteras perspektiv och kritiska röster som inte får utrymme i svensk massmedia – helt enkelt för att det inte följer det lögnaktiga narrativet som etablissemanget driver.
——————–‐——————–‐——-
Serbiens president Aleksandar Vucic var inne på ämnet om hur väst vill komma åt Rysslands naturtillgångar vid en intervju med TV Prva i helgen.
-”Västvärlden är intresserad av Rysslands territorier och dess rika resurser, de bryr sig inte mycket om förluster bland både ukrainare och ryssar i konfliktzonen. Ingen är intresserad av en omedelbar vapenvila, som föreslagits i den kinesiska planen. Alla vill se den motsatta sidans nederlag. Väst bryr sig lite om hur många ukrainare som dör så länge människor från väst inte dör eller så länge bara frivilliga dör. För Ryssland har mycket olja, gas, fosfater, guld och silver samt allt de behöver. Likt idéerna från de nordiska länderna, som hävdar att ”Ryssland inte förtjänar att ha ett så vidsträckt territorium som borde vara globala allmänningar”.
——————–‐——————–‐——-
Vad gäller Ukrainas militära förluster, har jag återkommande rapporterat om dessa iögonfallande siffror och den senaste veckan har även ukrainska soldater som talat med media pekat på att deras vinstchanser är obefintliga eftersom de har för få soldater.
Den tyska tidningen Die Welt skriver om att Kiev behöver kalla in cirka 200 000 människor till armén för att åtgärda truppbristen eftersom hundratusentals ukrainska militärer dödats eller skadats sedan februari 2022. För att komma till rätta med sin truppbrist måste Kiev rekrytera minst 50 000 personer varje kvartal, något som Ukraina har misslyckats med att uppnå.
Enligt en tjänsteman från det ukrainska justitieministeriet tror landets myndigheter att den lag som antogs i maj som tillåter att omkring 2 800 fångar skickas till stridszonen kommer att bidraga till att lösa problemet, men experter som citeras av Die Welt säger att det inte kommer att vara i närheten av tillräckligt många män, vilket innebär att antalet som behövs uppgår till mer än 200 000 personer.
——————–‐——————–‐——-
Något annat som diskuteras är den föreslagna policyn från Bidenadministrationen som vill tillåta att amerikanska militära entreprenörer – skenbart i syfte att serva amerikansktillverkad utrustning – skickas till Ukraina och många såväl experter som politiker fruktar att beslutet kan leda till att konflikten eskalerar och vara kontraproduktivt för USA:s intressen.
Den republikanska politikern i kongressdistriktet i Washington samt tillika pensionerade specialstyrkans officer Joe Kent, kritiserade förslaget i en intervju med The American Conservative.
-”Beslutet att skicka amerikanska militärentreprenörer till Ukraina kan leda till en eskalering av konflikten med Ryssland och en katastrof för USA:s intressen. Bidenadministrationens offentliga övervägande av att ta in amerikanska militära entreprenörer till Ukraina är eskalerande och hänsynslöst. Att skicka militära entreprenörer eller rådgivare som detta är precis så katastrofer som Vietnam började. Oavsett vilka villkor som ställs på amerikanska entreprenörer har Ryssland all rätt att betrakta dem som militära motståndare, vilket kommer att leda till krig mellan Ryssland och USA.”
——————–‐——————–‐——-
En annan högljudd kritiker av proxykriget i Ukraina är ledaren för det brittiska partiet Reform UK, Nigel Farage, som flera gånger pekat på att konflikten i Ukraina beror på Natos och EU:s ständiga expansion österut. I en intervju med Times Radio sade Farage att den nuvarande katastrofala situationen i Ukraina till viss del kunde ha undvikits och uppmanade ånyo till fredsförhandlingar.
-”Allt jag vet är att det som händer där är en tragedi och att det i själva verket hade kunnat undvikas till viss del. Naturligtvis slutar alla krig på ett av två sätt: antingen förstörelse eller förhandlingar. Jag skulle tro att förhandlingar är ganska viktiga och med denna omfattning av mänsklig tragedi måste förhandlingar äga rum.”
——————–‐——————–‐——-
Gyorgy Varga, en ungersk expert på området för internationella relationer som tidigare lett OSSE Observatörsuppdrag till Ryssland 2017-2021, sade vid ett rundabordsmöte i helgen om frågor härrörande att bilda en multipolär världsordning, att Ukrainas västerländska partners förberedde landet för krig när de pressade det att överge sin neutralitet.
-”Ukraina kallades Natomedlem trots att en större del av dess samhälle stödde och röstade för neutralitet. Utländska aktörer valde att bortse från neutralitetsprincipen, som låg till grund för självständighetsförklaringen och konstitutionen. Budapest-memorandumet som undertecknades av det neutrala Ukraina och de garantier som detta memorandum avsåg följs inte. Under åtta år gjorde borgensmannen ingenting för att driva Ukraina mot att implementera Minskavtalen, istället förberedde de Ukraina för ett krig. Utländska partners utövade press på Ukraina för att få det att tacka nej till Istanbulöverenskommelserna i april 2022 och fortsätta kriget, vilket Ukrainas chefsförhandlare även erkänt.”
——————–‐——————–‐——-
Den pensionerade amerikanska arméns överste Lawrence Wilkerson, levererade också en del intressanta kommentarer på YouTube-kanalen Judging Freedom.
-”Putin, till skillnad från västerländska ledare, försöker inte utöka konflikten i Ukraina, eftersom detta kan leda till en öppen sammandrabbning med Nato och till och med kärnvapenkrig. Putin är en av de mest försiktiga, coola, pragmatiska och förnuftiga världsledarna idag. Jag vet inte hur han lyckas vara tålmodig. Jag vet inte hur han håller sig från att säga väldigt oförskämda saker på sina presskonferenser. Ibland önskar man att han skulle uttala sig lite hårdare, men jag tror inte att han vill ha ett bredare krig, än mindre ett krig med Nato, eftersom han vet – som även vi borde veta, men tydligen inte – att det skulle kunna leda till användningen av kärnvapen. Det är osannolikt att Putin kommer att vidtaga några eskalerande åtgärder eftersom han, till skillnad från USA, har för avsikt att begränsa denna konflikt och inte tillåta den att komma utom kontroll.”
——————–‐——————–‐——-
Slutligen är det intressant att notera att Ukrainas budget fick nästan 14 miljarder dollar i utländskt bistånd under årets första sex månader, vilket landets finansministerium rapporterade om i dag på ministeriets Telegramkanal. Föga förvånande var de största givarna under denna period EU, Japan, Kanada och IMF.
För andra året i rad upprättar landets regering en budget med ett rekordstort underskott som man räknar med att täcka huvuddelen av med hjälp från västerländska partners. I år blir underskottet 43,9 miljarder dollar. Som den ukrainske finansministern Sergey Marchenko medgav, erhölls endast en fjärdedel av det västerländska ekonomiska stödet som mottogs 2023 som bidrag, det vill säga kostnadsfritt. I slutet av förra året nådde Ukrainas offentliga skuld 80% av BNP och Ukrainas totala externa skuld uppgår till över 161,5 miljarder dollar.
Ukraina kan komma att förklara ett finanspolitiskt fallissemang redan i augusti i år om myndigheterna misslyckas med att nå en överenskommelse med borgenärerna om skuldsanering, en affär som verkar osannolik, enligt den brittiska tidningen The Economist. Ukraina kan inte betala sin statsskuld inom några veckor, vilket förstör chanserna att åtgärda skadan som orsakats av västs proxykrig med Ryssland.
Bloomberg rapporterade att Kiev inte kunde träffa en överenskommelse med fordringsägarna under den första förhandlingsrundan angående omstruktureringen av sin skuld på 20 miljarder dollar (varav en grupp utländska obligationsinnehavare som inkluderar investeringsjättarna Blackrock och Pimco innehar en femtedel av utestående euroobligationer). The Economist betonade att ett ukrainskt fallissemang kan vara katastrofalt för landets långsiktiga återhämtning. Det mesta av det utländska biståndet till Ukraina kommer i form av vapen, medan det ekonomiska biståndet bara uppgår till en liten bråkdel av detta och inte täcker alla Kievs utgifter.
Även Ukrainas privata fordringsägare fruktar att skuldsanering kommer att bli det första försöket från Kievs allierade att flytta krigets ekonomiska börda och kostnaderna för återuppbyggnad bort från regeringar till den privata sektorn.
Det finns också skepsis mot långsiktiga återhämtningsplaner efter att krisen upphört. Enligt tidningen kommer en betydande del av Ukrainas återhämtning aldrig att gå med vinst och måste axlas av landets allierade.
Och där kommer vi in i bilden. Dags för Big Z att åka på en ny tiggarturné till Europa och medan alltfler länder börjar få nog av farsen, kommer de nordiska länderna garanterat att rulla ut röda mattan ännu en gång och låta sig fotograferas med sin hjälte i grönt. Särskilt vi i vasallstaten Sverige som styrs av beslutsfattare som unisont deklarerat att Ukraina är deras viktigaste prioritering så länge det krävs och ännu finns det några ukrainare kvar som kan offras på slagfältet så att krigsindustrin kan få ytterligare vinster samt därigenom kickbacks till våra korrupta politiker som så gärna drar sitt strå till stacken.
#vibetalar
#tilldensisteukrainaren
#followthemoney
Proposed Policy for Military Contractors in Ukraine Draws Criticism
https://www.economist.com/finance-and-economics/2024/06/30/ukraine-has-a-month-to-avoid-default
https://tass.com/world/1810789

En reaktion till “Perspektiv och kritiska röster som inte hörs i svensk massmedia”