Välfärden som regeringen glömde

I dag presenterade regeringen nästa års budget som enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska fokusera på att lösa och hantera Sveriges mest akuta problem. Men hur man tänkt att det ska gå till genom valda prioriteringar är en gåta. Är en prissänkning på snus exempelvis akut och mer prioriterat än att se till att vi har tillräckligt många behöriga lärare i skolan?

Sjukvården och skolan går som bekant med enorma underskott, så hur 16 miljarder i statsbidrag ska lösa problemet när underskottet i kommuner och regioner ligger på 28 miljarder är en mycket befogad fråga. Således kommer de redan utpekade neddragningarna i både vården och skolan säkerligen att bli av med konsekvenser för såväl patienter som skolelever.

Lite ironiskt i sammanhanget är dessutom att Sverige skickat nästan lika mycket pengar till kriget i Ukraina (drygt 20 miljarder kronor per augusti 2023) som man nu lägger på budgeten för nästa år (reformer för 39 miljarder kronor).

Det känns verkligen som att våra politiker tar ansvar och prioriterar rätt! 🙄

#followthemoney

7 reaktioner till “Välfärden som regeringen glömde

  1. Mycket snack och lite verkstad, bland annat jobbskatteavdrag innebär att man sänker skatten på de som har arbete med ungefär 14000 kr/år eller 1166 kr/mån beroende på vilket arbete man har, men ingen verkar ta inflationen på allvar och där försvann att par tusen kronor varje månad (En inflation på nio procent, innebär att den som har en lön på runt 30 000 kronor behöver få något mer än 2 700 kronor i löneökning för att lönen inte ska minska i värde.) Med andra ord så går de flesta back.

    Vad gör riksbanken åt inflationen? Inte ett skit, de vågar helt enkelt inte, vilket innebär att kronan åker med raketfart ner i värde vilket innebär ännu dyrare import varor som i sin tur leder till högre inflationen, höjer de räntan som de borde till samma nivån som inflationen ligger på, så smäller de av fastighetsbomben som alla utländska ekonomer väntar på. Efter det framstår Grekland som rena paradiset i jämförelse vad som väntar den svenska marknaden.

    Under pandemin har regeringen och Riksbanken stimulerat ekonomin till max. Regeringen pumpade in 386 miljarder kronor till olika krisåtgärder. Ytterligare 1 000 miljarder kronor pumpades in som lån och garantier, exempelvis genom att Riksbanken stödköpte värdepapper(obligationer). Samtidigt hade vi minusränta. Det gjorde att både börsen och bostadspriserna sköt i höjden.

    Tyvärr framstår både skolan, välfärden och vården som en droppe i havet.

    Bubblor spricker alltid, bara vänta och se.

    Gilla

    1. Bobubblan är på över 4000 miljarder kronor! Så inte f-n kan de höja räntorna för mycket och kronan förblir svag som en Kalle Anka valuta. Jodå, låna ut ”pengar” till närmast nollränta gick bra för man visste att väntar man ett tag så tar man igen det många gånger om när räntorna går upp. Till saken hör att det inte är pengar banken lånar ut utan de skapar en kredit!

      Gilla

      1. Många svenska hushåll är överbelånade på bostads­marknaden och skulle direkt få negativ förmögenhet om räntan höjdes till exempelvis amerikanska nivåer, eftersom fallande bostadspriser skulle göra lånen större än värdet på deras hus, som i regel är svenskens enda betydande tillgång.

        En andel av de svenska hushållen befinner sig därför i en latent obeståndssituation som inträder så fort räntan måste höjas. De är överskuldsatta – eller ”räntekänsliga” som svenska ekonomer hellre kallar det för och Riksbankens uppdrag är nu att skapa en sorts skyddad verkstad i Sverige, där svenska bolånekunder slipper känna av konsekvenserna av en värld där pengar inte längre är gratis.

        Problemet är bara att utländska investerare känner igen det här beteendet. Det är inte ovanligt och har prövats förr av länder som Grekland och Venezuela, och man vet att det nästan alltid slutar i total krasch.

        I det svenska fallet blir räntehöjningar ett tvåeggat svärd. Räntehöjningarna kan visserligen stoppa inflationen och stoppa kronans fall, eftersom den minskar köpkraften i den svenska ekonomin och därmed priserna.

        Men minskad köpkraft betyder också minskad köpkraft för medelklassen på den svenska bostadsmarknaden, och därmed fallande bostadspriser.

        Därför har myndigheten visat sig vara redo att låta Sverige fortsätta ha västvärldens högsta inflation och att låta kronan bli en valuta med tilltagande skräpstatus, utan att Riksbanken överväger att göra några märkbara höjningar av den svenska räntan. Än så länge.

        Mycket av texten är taget från di.se

        Gilla

    2. Alla riksbanker i världen, utom tre sägs det, styrs av Rothschild-familjen. Detta trots påstående om att vara oberoende, så hur de agerar borde inte vara förvånande.

      Gilla

Lämna en kommentar