Jag brukar ofta skriva om hur svensken överlag hellre knyter näven i fickan istället för att säga vad man tycker – något som alltmer genomsyrar vårt samhälle och på något sätt verkar vi inte heller ta oss ur den trånga åsiktskorridoren vi så länge befunnit oss i, utan vi står hellre kvar och trampar i det acceptabla PK-lägret medan vi gör gemensam sak med andra, rädda för att sticka ut som någon med ”extremistiska åsikter”.
Detta blev jag själv varse om i dag när vi
under fikarasten på jobbet pratade om vilka orter i Skåne som kan vara vettiga att flytta till då någon planerade att flytta från Malmö. När Hörby kom på tal utbrister en av mina kollegor att man absolut inte ska flytta dit eftersom det är hemskt där och ”fullt av SD:are”. Jag ville direkt påpeka att ens politiska hemvist väl är ointressant när man ska välja ort att flytta till eftersom det politiska styret i regel skiftar även på lokalnivå samtidigt som jag ville ifrågasätta varför det skulle vara så förfärligt att bo i en kommun som delvis styrs av SD, men jag lade band på mig själv och skrattade istället tillsammans med de andra.
Man skulle aldrig varna någon för att flytta till en ort där sossar eller centerpartister styr för att ta ett exempel, men när det kommer till just SD är det legitimt att spy ut sin avsky. Nu är inte jag något större fan av partiet, men det är en principsak och det irriterar mig.
Samma sak när ämnet övergår till klimatnödläget och alla dessa människor som dött i extremvädret, där skrämda medborgare som lydigt tagit in klimatpropagandan nu ifrågasätter om det är så här vi ska ha det framöver eller om vi faktiskt ska förändra hur vi lever och vad vi äter etc. Instinkten blir att direkt motargumentera, men även här gäller det att hålla tyst om vad man egentligen tycker och tänker eftersom man inte vill skapa dålig stämning runt fikabordet.
Det finns så klart många fler känsliga ämnen som exempelvis Donald Trump, Ryssland, BLM och genusideologi där man försöker vara ödmjuk istället för att gå sin egen väg genom att argumentera emot samt därigenom sätta ett avtryck som troligen inte faller i god jord.
Det räcker egentligen att åka över bron till Danmark för att debattklimatet ska lätta rejält och där är det normalt att ha olika åsikter utan att rasiststämpeln eller andra epitet avsedda för att döda diskussionen åker fram stup i kvarten, men här i Sverige förblir vi ängsliga för vad andra ska tycka – något som såväl media som politiker bär ansvaret för efter att i åratal smutskastat och hängt ut de som inte följer strömmen. Tragiskt och även jag är en del av detta skådespel som synes.
#onlyinsweden
Jenny Piper 
Varför flyttar inte din kollega till valfritt ”utanförskapsområde”…?
Lockar inte Rosengård eller Lindängen?
Eller bor vederbörande redan där?
För vederbörande är väl inte inte en hycklare av rang som gärna vill ha PK och mångkultur, ”bara inte där jag bor”…?
Jag vomerar över alla hjärntvättade individer i detta arma land
GillaGillad av 2 personer
Tack och lov är jag pensionär så jag kan säga vad jag vill. Jag har ju många vänner som tycker som jag men jag rör mig bland folk med diametralt olika åsikter. Förr, när jag ville ha igång en diskussion kunde jag säga nåt som jag egentligen inte stod för bara för att få mothugg. Nu räcker det att vara ärlig så kommer folk utan kunskap att hävda att jag har fel. När jag ber dem att påvisa vilka felaktigheter jag framfört så blir det oftast inget svar. Eller så kommer det att de minsann läst nåt. Man suckar.
GillaGillad av 1 person
Vet du att detta påminner om min tid när jag jobbade på ett företag i Stockholm. Måste varit mitten 70 talet då det ofta klagades på S politiken, minns att det var då S styrde med hjälp av Vpk, kamrat 4%. Kalle som var enhetschef klagade mest hos ossmen när jag inför ett val klargjorde, sluta klaga byt parti. Fick alltid svaret att jag vet vad jag har osv…. Då sa jag bara gnäll aldrig vid detta kaffebord. Det intressanta var att inför detta val var första gången jag kände av att det pratades politik vid kaffebordet o i allmänhet. Borgerliga var på gång, Sossarna knackade dörr och lurade i pensionärer att om de kom till makten skulle pensioner tas bort, svärmor ringde och grät. Och om ett år är de på gång igen med nya hot.
GillaGillad av 1 person
Jag beundrar Din övermänskliga tålmodighet med dessa fikakompisar. Tyvärr ÄR vi i det här läget i hela Sveriges land. Jag har haft svårare att knipa käft och det har blivit drösavis av barndomsvänner, skolkamrater från 1950-talet t.ex. vilka jag helt enkelt strukit från min bekantskaplista av den enkla anledningen att DOM STRUKIT MIG! Asylantvurmare, klimathysteriker, Miljöpartiröstare, Trumpfobiker, mfl mfl
GillaGillad av 1 person
Känns väldigt typiskt Sverige. Yttrandefrihet, tankefrihet och åsiktsfrihet och från den feodal-härskande PK eliten avvikande åsikter är otillåtna. Friheterna stryps alltmer, idag läste jag att biometriska värden, fingeravtryck, nu skall finnas på alla ID kort från augusti i år. Dessutom tvingas nu alla att vid alla gränskontroller samtycka till att bli fotograferade och att lämna fingeravtryck.
https://bulletin.nu/nya-kravet-for-id-kort-fingeravtryck
Orwells dystopi 1984 har redan överträffats.
GillaGilla
Jag hittade en intressant sida som visar hur kommunernas ekonomi ser ut och man kan jämföra olike kommuner. Jag har i länken jämfört Hörby med Malmö. Siffrorna får tala för sig själv. Skåne är överlag ett jämförelsevis fattigt landskap. Malmö sticker som bekant ut allra mest,Hörby ligger väl nånstans i mitten. Det var inte SD som förstörde Sverige och Hörby har i de allra flesta avseenden blivit bättre med SD. Hittade ingen sida med hur brottsligheten ser ut för kommunerna men min känsla är att brottsligheten sjunkit sedan SD fick makten. Nu vågar man ju äta en pizza på uteserveringarna utan att vara rädd för en vinande flaska eller nån som viftar med kniv. Hörby är en helt ok kommun att bo och verka i också efter 2018.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Horby?compare=1280
GillaGillad av 1 person
Piper skriver:
”… i Sverige förblir vi ängsliga för vad andra ska tycka – något som såväl media som politiker bär ansvaret för efter att i åratal smutskastat och hängt ut [”rasiststämpeln”] de [svenskar!] som inte följer strömmen. Tragiskt och även jag är en del av detta skådespel som synes.”
Vilken person med normal moral och människosyn skulle inte fördöma en rasist?
Det har västvärlden gjort mot Sydafrikas fd. apartheidregim, USA:s Jim Crow-lagar och efter(!) andra världskrigets Adolf Hitler och nazismen.
Men, den gemensamma moralen och synen på rasism delas inte längre av alla — på grund av den stora invandringen.
Vi — så väl gemene man(!) som politiker, mediefolk och andra makthavare — har skapat ett moraliskt förtryck, mot vilket det inte finns något försvar (om den anklagade inte har privilegiet att tillhöra invandrargruppen).
Denna moraliska polarisering kommer att bestå till dess vi får ett balanserat (och bortser från att det inte är globalt tillämpbart) förhållningssätt till rasism — kanske när Pipers son har blivit vuxen — som innebär insikten att rasism är politik (se de tre exemplen ovan), som är makt att styra över andra, vilket är vad som krävs för att diskriminering och förtryck ska kunna uppstå.
När vi tar bort den politiska sidan av rasism, står vi kvar med den mänskliga naturen — det ser vi dagligen när folk väljer sin egen sort i olika sammanhang (t.ex. i vården och valet av bostadsområde) och som Göteborgs-Postens ledarskribent Boström 27/7 anser vara ‘mänskliga svagheter’ — vilket är en oövervinnerlig fiende till den moraliska överhögheten (eng. ‘moral supremacists’)…. så länge människan är fri.
— Och så har även den moderna demokratin skapat sitt eget moraliska förtryck, och ställt sig samman med det politiska förtryck som rådde i kommunistiska Östeuropa/Sovjetunionen, och det kulturella förtrycket under Kinas kulturrevolution (1966-76).
Ingen kunde väl ana att ett åsiktsförtryck skulle kunna uppstå i en modern demokrati.
Nu vet vi bättre!
(Så vida inte den moraliska överhögheten — bland andra justitieministern (S) och Aftonbladets ledarsida [*] — vinner och skriver historien. Man kan undra över hur de då har lyckats göra sig av med de svenska ‘rasisterna’. Eller om dessa bara har tystnat?)
[*]
Fokus 2020, Johan Hakelius:
”På få andra ställen har det varit så nära till rasist- och fasciststämpeln.”
GillaGilla