Åh den ljusnande framtid är vår – eller?

Solen strålar dagen till ära från en djupblå himmel och det är nästan vindstilla – perfekt väder för studentutspring med andra ord och idag är det dags för Ystads gymnasister att kasta mössan i luften. På vägen till jobbet såg jag flera studenter med mössorna både i hand och på huvudet – tjejer i vita vackra klänningar samt killar stiliga i sina kostymer, till och med tjejer i hijab med mössan på huvudet. Samtliga är förväntansfulla och lite pirriga så där som det ska vara.

Fast det har gått över 20 år sedan jag själv tog studenten så kan jag fortfarande vartenda ord i den vackra studentsången, det är väl sådant där som sätter sig i ryggraden. Sångtexten i sig inger verkligen stolthet och hopp om framtiden, men jag kan inte undgå att fundera över hur ljus deras framtid egentligen är i dagens Sverige som verkligen är på fallrepet.

Planerar de att flytta utomlands så ökar så klart möjligheterna för att faktiskt skapa sig bra förutsättningar, men väljer de att stanna kvar i Sverige så är det en mycket oviss framtid som de går till mötes. Redan nu har vi akut bostadsbrist i landet som särskilt slår mot de unga och i princip samtliga av landets kommuner befinner sig i ekonomiskt trångmål efter att staten lagt över ansvaret och därmed även kostnaderna för invandrare på kommunerna. Att bli sjuk är inte att tänka på eftersom vården sedan länge krälar i stoftet – särskilt psykvården där många unga står i extremt långa köer för att få hjälp.

Värst av allt är att våra maktinnehavare lämnar ungdomarna i sticket, eftersom de inte alls har några som helst ambitioner att förändra dagens destruktiva och våldsamma samhällsbild. Istället kör de på i samma gamla inkörda fotspår så länge det bara går – att tänka nytt och använda sitt sunda förnuft är inte att tänka på, sådant är det bara brunskjortor och andra högerpopulister som ägnar sig åt.

Allt tyder på att våra styrande bara har ett mål och det är att köra landet i botten, men idag ska vi försöka tränga undan dessa dystra tankar och istället glädjas åt alla dessa unga hjärtan som klappar, precis som de sjunger i sången – inga stormar än i våra sinnen bo hoppet är vår vän och vi dess framtid tro när vi knyta förbund i den lund…

Vi får hålla fast vid hoppet ett tag till!